Dikväveoxid används i patroner till gräddsifon

Dikväveoxid är en korsning av kväve och syre. Ett annat beteckning för dikväveoxid som flera absolut vet, är lustgas och det är ej en brännbar gas.

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året före.

Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland andra i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i olika kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en burk till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk produkt som används för att anordna vispad grädde till allehanda, såsom bakelser och i kokkonst. Det är flera olika produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man ska, bland andra är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan snabbt få din grädde att bliva lätt, men den kan även lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Man behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir tunn och torr.

Gräddsifoner innehåller en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du önskar vispa grädde, lägger man främst in grädden i sifonen, själva behållaren. Därnäst skruvar man på en av dina patroner till gräddsifon. När det är monterat färdigt är det bara att pressa handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu anländer grädden att anlända ut ur behållare blandat med lustgasen som får den att bli lätt absolut som grädde skall vara.

Grädden är nu vispad samt kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en fastlagsbulle. Grädde kan nyttjas i annorlunda areor, som i fika och varm choklad koppar, men också i matlagning och bakning. Grädden används mestadels som en perfekt garnering på pajer.

Det är också flertal som inkluderar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som matchar perfekt i det flesta, som bland annat i olika såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta utav grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej skall skikta sej. Detta innefattar enbart grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % behöver den inte homogeniseras. Att den ej ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde innehar stora fettdroppar som har kapaciteten att binda luft till en hållfast skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp alternativt med en gräddsifon samt en patron som har dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns även de som har lägre. Bland andra finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.