Prova dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär
Frukter och bär ska behandlas på korrekt vis i vinframställningen. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som sannerligen rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullproppad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man bör gå till väga.
I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och annorlunda sorters frukter. Varje specifikt bär alternativt frukt kräver nämligen sin unika bearbetning.
Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att dessutom stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man inhandla en äppeldelare som funkar utmärkt för att sära äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna rikligt med fruktrester och jäsningen som krävs är omkring 3-4 dygn.
Erlandsen tar naturligtvis också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera bort blad och även dåliga stjälkar från bären. Därefter ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.
Kärnor från exempelvis körsbär och plommon kan man när man silat samla in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.
Trots att rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går följaktligen självfallet att framställa gott vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber endast ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som ej är önskvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. hydrometer.
Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till kommande dag. Häll varsamt och utförligt över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats komma med. Därnäst tillsätter man socker och vatten enligt recept.
Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en enorm aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att ta bort stjälk och fluga. För att exempelvis få bort samtliga kärnor i ett nypon ska man dela det itu och spola med varmt vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som ska behandlas hela och frusna.
En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man hälla kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till kommande dag. Det innebär att bären sväller nästan 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem därför inte i ett för litet kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären bör vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli cirka 2-5 liter vatten.
Det går att köpa till exempel torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går också att hitta i butiker på nätet.
Det går också alldeles utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska således undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa cirka 2-3 dagar innan socker tillsätts.
Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar normalt rymma 1 kg vilket ger ungefär 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs således för ungefär 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen bör jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.
Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha för den skull koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan enbart användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft
För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att framställa vin på maskrosor alternativt fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inklusive stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas separat.
Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande tillsammans med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller samman, vilket oftast tar cirka 3-5 minuter.
Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten enligt recept.