Så enkelt blir du offer för ID-kapning

Spyware

Internet är fantastiskt men det är på samma gång det forum där folk löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett mycket finurligt vis, fullständigt i tystnad, utan att du märker när det händer. När du surfar omkring och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts alternativt dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett mycket allvarligt brott som vanligtvis medför svåra följder för offret.

I boken förekommer en lång och bra checklista. Boken finns helt gratis som e-bok på biblioteken samt kan anskaffas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden av boken för mer info.
Klicka för mer detaljer

För att skydda sig mot Spyware finns en uppsjö skilda antivirusskydd samt antispywareprogram att installera – med väldigt olika kvalitet, pris och effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Många fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- och 70-talen, det görs med full tillit och god tro. De mest tydliga försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen släkting i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du blott är ett kliv från att erhålla samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så för att denna variant av bedrägeri startade där, men numera så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och folk har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – otroligt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser likadana ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning eller annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot om e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att ange sina personliga uppgifter, som sedan används av ID-kaparna för olika ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man stundvis av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Ibland kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå personlig information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Folk som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert olika, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer eller kreditkortsinformation. En individ som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett lätt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar ofta falska e-shoppar där varor och tjänster säljs för oerhört låga priser. För att köpa måste man uppge sin personliga information samt kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur efteråt stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns så klart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så lätt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter samt forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du antagligen själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.